Kamelior

Efter att ha sett den här utställningen vill man ju inget hellre än att bygga ett fantastiskt orangeri i gammal stil med en massa mossbelupna krukor i där man odlar kamelior och citrusträd...

/Nickan (foto)

Tävling i svartvittfoto

Hörni, nu är jag med i en tävling som anordnas av Caroline Dahlén i samarbete med tvspelweb.se. Priset är en reflexskärm till ett värde om max 229. Vinner jag så väljer jag denna!
Vill du också tävla så klicka här för att komma till tävlingen på Carolines blogg.
Och här är mitt bidrag:

/Foto: Nickan

När jag bodde i...

 Har ni tänkt på att alla som bott utomlands nångång ofta börjar meningar med "När jag bodde i..."
Såklart är inte jag sämre utan drar anekdoter från min tid i Nice, i tid och otid. Kanske för att bo i ett annat land ett tag var lite annorlunda, spännande och fruktansvärt kul. Jag skulle inte vilja vara utan den upplevelsen. För då skulle jag ju heller inte kunna göra det här inlägget: När jag bodde i Nice:

Fanns det en såpbubble-björn som oförtrutet satt och blåste bubblor dagarna i ända. (Fin fast lite dum)

Bodde jag på det här hotellet, i ett litet rum med fina fröken A som jag lärde känna i Nice. Vi kollade alltid på dubbad version av Dawsons Creek, åt baguetter med saltat smör och varje fredag smög man ner i källaren för då var det klassfest där. Portiern visste nog, men sa inget. Kanske gladdes han åt att hotellet hade lite liv i sig. Annars var det en del skummisar på hotellet, bland annat en liten liten tant (den minsta du kan tänka dig) som någon gång i veckan kom ut ur sitt rum och satt ihopkrupen i trappen likt en liten dunig fågelunge.
Och varje onsdag låg ett stort brunt kuvert instoppat under dörren, det var veckans tidningsurklipp från pappa, med artiklar som han sparat och skickat åt mig (pappa jag har kvar alla breven och klippen!)

Hade jag den här utsikten, ja om man ställde sig på en stol och öppnade takfönstret vill säga. Det gjorde vi inte så ofta.

Hängde vi alltid på den här stranden, full med stenar javisst, men herregud så bortskämd är man ju inte vid strandliv i det här landet vi lever i. Hit gick vi alltid om solen sken (vilket den gjorde i princip jämt), mötte eventuellt upp några klasskompisar och så gjorde vi läxorna i solen. Flott!

Gick vi alltid på bio på den här bion, för här var inte filmerna dubbade. Dessutom hade man finfin studentrabatt. Dock fick man inte äta knaprigt godis får då var det någon trångsynt fransos som blev ilsk.

Kunde man åka till Sankt Raphael och åka tjusig karusell (jag åkte aldrig). Varför finns inga såna här karuseller i Sverige? De är så fina bara i sig.

Kunde man beskåda många pensionärer som beskådade havet. Nice är fullt av pensionärer i tjocka pälsar (fast det är varmt) som är ute och går med sina små knähundar.

Au revoir!
/Nickan (även foto)

Fotoinspiration: frukt i vatten

Ibland blir man (jag) ju bara så fotoinspirerad att man (jag) måste bygga upp en liten fotostudio i badrummet och experimentera. Den här gången var det ett stackars äpple som fick plaska runt i en stor glasvas. Mer belysning än vad man (jag) trodde var nödvändigt, var nödvändigt. Nästa gång blir det starkare lampor och en vas med raka kanter (cylinderformad rekommenderas inte)
Så här blev det i alla fall:

Foto: Nickan

Humör för humor?

Här lyser aprilsolen med sin frånvaro, endast luddiga moln hänger tungt över stan. Men det jag egentligen ville säga var: gå och se Klungan på Dansens hus om ni har möjlighet! Det gjorde vi igår och oj det var nästan stående ovationer efter två timmars föreställning. Lite bisarrt, lite tragiskt men roligt (speciellt en snett bakom tyckte typ allt var döroligt...) ja om man gillar klungan-humor då! För er som sett den, "dadlar och couscous" säger jag bara.. Typ hur kul som helst :-) Så, mitt lilla söndagstips!
/Nickan